måndag 5 augusti 2013

När medier ger dåliga eller rent av usla tecken



Ett bra och äkta medium ska ge bevis för att det finns existens efter det här livet. När ett medium har kontakt med en avliden och ska ge tecken, då ska tecknen vara sådant som bevisar något. Tyvärr är det alltför vanligt bland svenska medier att dessa tecken är helt värdelösa - ja rent av inga tecken alls.

På Inre Harmonimässan köpte jag en halvtimme privat sittning med ett medium, som sade sig fått kontakt med min avlidne yngste son. När jag bad om tecken sade mediet att tecknet var ett glas som klirrar.
Hmm? Alltså hon menade att när jag hör ett glas som klirrar, då vet jag att det är min son. Men det är inget tecken. Ett tecken ska vara något som kan bevisa att det är den avlidne som mediet har kontakt med. Att han säger något till mediet som bara han vet och som vi sedan kan kolla att det stämmer.

Behöver jag säga att trots att mer än ett halvår gått hat inget glas klirrat i min närhet?

Medier måste förstå att det de sysslar med inte är ett skämt. För oss anhöriga är det blodigt allvar och varje gång vi får usla tecken blir vi sårade. Vår längtan efter tecken från vår älskade avlidne är så gigantisk. Vårt hopp förtär oss och vi vill inte bli besvikna.

Jag har under senaste halvåret varit med om fler usla tecken. Ofta förmedlar dessutom medierna detta med en tvärsäkerhet. Jag tycker medierna måste vara mer ödmjuka, om de inte är säkra: låtsas inte vara säker.

När medier träffsäkert kan beskriva den avlidne, det är inte heller tecken. Så länge mediet bara berättar sådant som vi redan vet, då kan vi inte vara säkra på att mediet har kontakt med den avlidne. Då kan mediet lika gärna hålla på att lyssna av vårt undermedvetna. Mediet kanske inte ens själv vet att det är vad hen gör. Kanske tror mediet själv att hen har kontakt med en avliden, fast det är vårt undermedvetna som exponeras.

Igår hade en anhörig till mig en telefonsittning med ett medium. När mediet skulle ge ett tecken sade mediet: En avbruten blyertspenna.
När vi hittar en avbruten blyertspenna ska vi alltså veta att det är vår avlidne älskade son som varit framme.
Hmm? Inte heller något tecken. Avbrutna blyertspennor är inte ett tecken på vår förlorade son.

När det handlar om tvärsäkerhet var jag med om ett riktigt dåligt exempel på en storseans på Inre Harmonimässan. Ett berömt medium som varit i TV bland annat höll seans. Mediet verkade ha äkta kontakt med några avlidna först och förmedlade budskap till några som satt längst fram. Sedan mot slutet kom hon längre bak i rummet och hade kontakt med min avlidne son, vad det verkade.
Då sade hon med tvärsäkerhet att han dött av självmord, vilket vi vet helt säkert är fel.
Hon höll tvärsäkert fast vid sin övertygelse. Och vi vet att hon har helt fel. Det finns en liten, liten möjlighet att den hon fick kontakt inte var vår son utan en anhörig som dog för trettio år sedan. Tyvärr hann vi inte reda ut det.

Det finns dock medier som tar fram bra och äkta tecken. Vi har fått ett riktigt, riktigt bra bevis vid ett tillfälle. Ett medium fick fram en uppgift från vår son som bara vår son visste svaret på. Vi kunde sedan kolla upp det och det stämde. Jag vill inte skriva ut och berätta exakt vad, för det är en del andra som berörs också. Om du är seriöst intresserad kan du kontakta oss och jag berättar.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar